Menu

Suédois

Le suédois (svenska Écouter) est une langue scandinave parlée par environ 10,4 millions de locuteurs, principalement en Suède et en Finlande, les deux pays dont il est langue officielle. Comme les autres langues scandinaves, il est issu du vieux norrois, la langue commune à tous les peuples germaniques de Scandinavie à l'époque des Vikings. Il reste aujourd'hui mutuellement intelligible avec le danois et le norvégien. La langue écrite et orale est standardisée, mais il subsiste des variantes régionales issues des anciens dialectes ruraux. Comme la plupart des langues germaniques, le suédois est une langue V2 : le verbe apparaît en deuxième position dans les propositions principales. La morphologie présente un nombre réduit de flexions. Il existe deux genres (commun et neutre) et deux nombres (singulier et pluriel), mais pas de cas. Par défaut, l'article défini est un clitique postposé, mais il existe également des articles séparés. L'adjectif s'accorde avec le nom en genre et en nombre, mais aussi en fonction de son caractère défini ou non. Phonologiquement, le suédois présente un nombre important de voyelles, ainsi qu'une consonne distinctive, le sj, dont la réalisation phonétique exacte varie selon les dialectes et reste débattue.

Svenska (svenska (info)) är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland. I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland. En liten minoritet svenskspråkiga finns även i Estland. Svenska är nära besläktat och i hög grad ömsesidigt begripligt med danska och norska. De andra nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, vilket var det språk som talades av de germanska folken i Skandinavien. Rikssvenska, eller standardsvenska, är det standardspråk som i Sverige sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och var väletablerad vid början av 1900-talet. Det finlandssvenska standardspråket, högsvenskan, har ett eget språkvårdsorgan, som dock strävar efter att hålla skillnaden till rikssvenskan liten. Regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter talas fortfarande, även i mindre utsträckning mer särpräglade dialekter. De är inte direkt hotade av språkdöd, men har varit på tillbakagång sedan början av 1900-talet, trots att många är välutforskade och att användningen idag inte längre motarbetas. Den vanligaste ordföljden i svenska är subjekt-verb-objekt, även om detta kan variera i vissa typer av fraser. Svenskans formlära har förhållandevis få böjningar. Det finns två grammatiska genus och två kasus och substantiv böjs även i numerus, ental och flertal. Adjektiven kan kompareras och böjs också enligt genus, numerus och bestämdhet. Bestämd och obestämd form på substantiv markeras främst genom suffix, ändelser, och kan kompletteras med artiklar. Prosodin, ordmelodin, innehåller betoning och även vissa tonala drag. Svenskan har en förhållandevis stor mängd vokaler och utmärks genom ett väldigt variationsrikt fonem i det så kallade sje-ljudet.Svenska (svenska (fil)) är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland. I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland. En liten minoritet svenskspråkiga finns även i Estland. Svenska är nära besläktat och i hög grad ömsesidigt begripligt med danska och norska. De andra nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, vilket var det språk som talades av de germanska folken i Skandinavien. Rikssvenska, eller standardsvenska, är det standardspråk som i Sverige sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och var väletablerad vid början av 1900-talet. Det finlandssvenska standardspråket, högsvenskan, har ett eget språkvårdsorgan, som dock strävar efter att hålla skillnaden till rikssvenskan liten. Regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter talas fortfarande, även i mindre utsträckning mer särpräglade dialekter. De är inte direkt hotade av språkdöd, men har varit på tillbakagång sedan början av 1900-talet, trots att många är välutforskade och att användningen idag inte längre motarbetas. Den vanligaste ordföljden i svenska är subjekt-verb-objekt, även om detta kan variera i vissa typer av fraser. Svenskans formlära har förhållandevis få böjningar. Det finns två grammatiska genus och två kasus och substantiv böjs även i numerus, ental och flertal. Adjektiven kan kompareras och böjs också enligt genus, numerus och bestämdhet. Bestämd och obestämd form på substantiv markeras främst genom suffix, ändelser, och kan kompletteras med artiklar. Prosodin, ordmelodin, innehåller betoning och även vissa tonala drag. Svenskan har en förhållandevis stor mängd vokaler och utmärks genom ett väldigt variationsrikt fonem i det så kallade sje-ljudet.

Carte

Article premier de la déclaration universelle des droits de l'homme

Article premier de la Déclaration universelle des droits de l'homme (voir le texte en français) Artikel 1. Alla människor är födda fria och har lika värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap.

Alphabets

  • alphabet suedois
  • alphabet latin

Bibliographie

type : Document

Wikner, Sarah 2019 Svenskan i Helsingfors: Uppfattningar, perception och variation

  • Auteur : Wikner, Sarah
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Wikner, Sarah. 2019. Svenskan i Helsingfors: Uppfattningar, perception och variation. (Doctoral dissertation, Åbo: Åbo akademi; 112pp.)
type : Document

Ludolf, Hiob 2017 [1650] Dictionarium Sueco-Germanicum: Utgivet med inledning och kommentarer av Gunnar Graumann och Lars Holm

  • Auteur : Ludolf, Hiob
  • Editeur : J. D. Zunnerum
  • Référence bibliographique : Ludolf, Hiob. 2017 [1650]. Dictionarium Sueco-Germanicum: Utgivet med inledning och kommentarer av Gunnar Graumann och Lars Holm. Frankfurt am Main: J. D. Zunnerum. 192pp.
type : Document

The Phonology of Swedish Tomas Riad 2014

  • Auteur : Tomas Riad
  • Editeur : Oxford University Press
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Tomas Riad. 2014. The Phonology of Swedish. Oxford: Oxford University Press. 355pp.
type : Document

Nyrén, Carl 2000 [1760] Afhandling om Östgöthiska dialecten utgiven med inledning och kommentarer av Maj Reinhammar

  • Auteur : Nyrén, Carl
  • Editeur : Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi
  • Référence bibliographique : Nyrén, Carl. 2000 [1760]. Afhandling om Östgöthiska dialecten utgiven med inledning och kommentarer av Maj Reinhammar. Uppsala: Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi. 140pp.
type : Document

Allmogemålet i Norra Ångermanland Sidenbladh, Karl 1867

  • Auteur : Sidenbladh, Karl
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Sidenbladh, Karl. 1867. Allmogemålet i Norra Ångermanland. (Doctoral dissertation, Uppsala University; viii+171pp.)

Wikner, Sarah 2019 Svenskan i Helsingfors: Uppfattningar, perception och variation

  • Auteur : Wikner, Sarah
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Wikner, Sarah. 2019. Svenskan i Helsingfors: Uppfattningar, perception och variation. (Doctoral dissertation, Åbo: Åbo akademi; 112pp.)

Ludolf, Hiob 2017 [1650] Dictionarium Sueco-Germanicum: Utgivet med inledning och kommentarer av Gunnar Graumann och Lars Holm

  • Auteur : Ludolf, Hiob
  • Editeur : J. D. Zunnerum
  • Référence bibliographique : Ludolf, Hiob. 2017 [1650]. Dictionarium Sueco-Germanicum: Utgivet med inledning och kommentarer av Gunnar Graumann och Lars Holm. Frankfurt am Main: J. D. Zunnerum. 192pp.

The Phonology of Swedish Tomas Riad 2014

  • Auteur : Tomas Riad
  • Editeur : Oxford University Press
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Tomas Riad. 2014. The Phonology of Swedish. Oxford: Oxford University Press. 355pp.

Nyrén, Carl 2000 [1760] Afhandling om Östgöthiska dialecten utgiven med inledning och kommentarer av Maj Reinhammar

  • Auteur : Nyrén, Carl
  • Editeur : Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi
  • Référence bibliographique : Nyrén, Carl. 2000 [1760]. Afhandling om Östgöthiska dialecten utgiven med inledning och kommentarer av Maj Reinhammar. Uppsala: Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi. 140pp.

Allmogemålet i Norra Ångermanland Sidenbladh, Karl 1867

  • Auteur : Sidenbladh, Karl
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Sidenbladh, Karl. 1867. Allmogemålet i Norra Ångermanland. (Doctoral dissertation, Uppsala University; viii+171pp.)

Trésors de la parole

type : Audio

  • Référence bibliographique : "Histoire de l'âne de Nasreddin Hodja en suédois" 2018. suédois. Kiseleva, Tatiana (data_inputter); Vincent, Coralie (data_inputter); El Ayari, Sarra (depositor); Marcus, Aurelia (speaker); Zribi-Hertz, Anne (researcher); Soare, Elena (researcher). Editeur(s): Structures formelles du langage.
type : Audio

  • Référence bibliographique : "Interactions de base en suédois" 2018. . Kiseleva, Tatiana (data_inputter); Vincent, Coralie (data_inputter); El Ayari, Sarra (depositor); Marcus, Aurelia (speaker); Zribi-Hertz, Anne (researcher); Soare, Elena (researcher). Editeur(s): Structures formelles du langage.

  • Référence bibliographique : "Histoire de l'âne de Nasreddin Hodja en suédois" 2018. suédois. Kiseleva, Tatiana (data_inputter); Vincent, Coralie (data_inputter); El Ayari, Sarra (depositor); Marcus, Aurelia (speaker); Zribi-Hertz, Anne (researcher); Soare, Elena (researcher). Editeur(s): Structures formelles du langage.

  • Référence bibliographique : "Interactions de base en suédois" 2018. . Kiseleva, Tatiana (data_inputter); Vincent, Coralie (data_inputter); El Ayari, Sarra (depositor); Marcus, Aurelia (speaker); Zribi-Hertz, Anne (researcher); Soare, Elena (researcher). Editeur(s): Structures formelles du langage.

Codes de langue

SOURCE Code URL
code iso 639-1 de la langue sv
Code iso 639-2 swe
Code iso 639-3 swe