Menu

Igbo

L’igbo, ou ibo (autonyme : Asụsụ ìgbò) est une langue parlée au Nigéria par environ 20 à 35 millions de personnes, les Igbos, en particulier dans le sud-est du Nigéria, anciennement le Biafra, et dans des parties du sud-sud-est du Nigéria, principalement dans les régions du delta du fleuve Niger, entre autres l’État du Delta (Agbor) et l’État de Rivers (Port Harcourt). Il utilise, pour son écriture, l’alphabet latin mais aussi le nsibidi, utilisé par la société Ekpe. L’igbo est une langue tonale. Il y a des centaines de dialectes et de langues igboïdes mutuellement intelligibles avec l’igbo, tels que l’ikwere, l’enuani ou les dialectes ekpeye.

Àtụ:Merge Asụsụ Ìgbò bụ asụsụ nke ana-asụ n'ala Igbò nile gbaa gburugburu. Ọ bụkwa nke ndị nwe ya ruru ihe dị ka mmadụ di ndè ịrị abuo n'isi. Ọtụtụ n'ime ndị a bụkwa ndị Igbo, ebe ndị ọzọ n'ime ha bụ ndị ọbịa n'ala Igbo. Abịa n'asụsụ Igbo, e nwere ọtụtụ ire dị iche-iche nke mere ka ọ na-ebute nghọta he n'ime asụsụ a. Nke a kpara kwara eji we họpụta ihe akpọrọ Ìgbò Ízugbé. Ìgbò Ízugbé bụkwa nchọpụta nke ejiri asaa n'anya were họpụta ire nke ndị Owere sitere na Ímo steeti, ire nke ndị Awka nke sitere na Anambara steeti nakwa ire nke ndị Umuahia nke sitere na Abịa steeti. Ọ bụkwa nke a bụ asụsụ Ìgbò etiti nke a akwa ede n'akwụkwọ. A bịa na edemede nke asụsụ Igbo, e nwechara nnọọ ihe ndị di cha iche site ka ndị bekee si ede nke ha. A bịa na mkpụrụokwu nke kọ́nzonantị, e nwere ndị gbara mkpụrụ edemede abụọ. Ihe iji wee maa atụ bụ:, ch, gb, gw, kp, kw, nw, nakwa ndị ọzọ. Asụsụ Igbo abụrụ wo nnọọ asụsụ mụbara n'ụwa niile nke bụzi na eji ya agbasa nta akụkọ ma nedekwa ya ede. Abia n'ala Igbo, eji asụsụ Igbo agọ̀ ọjị ma nekpekwa ekpere na ọgbakọ ndị ọdụ n'ala. Nezia, asụsụ Igbo bụ nnọọ ezigbo asụsụ ọ.Àtụ:Merge Asụsụ Ìgbò bụ asụsụ nke ana-asụ n'ala Igbò nile gbaa gburugburu. Ọ bụkwa nke ndị nwe ya ruru ihe dị ka mmadụ di ndè ịrị abuo n'isi. Ọtụtụ n'ime ndị a bụkwa ndị Igbo, ebe ndị ọzọ n'ime ha bụ ndị ọbịa n'ala Igbo. Abịa n'asụsụ Igbo, e nwere ọtụtụ ire dị iche-iche nke mere ka ọ na-ebute nghọta he n'ime asụsụ a. Nke a kpara kwara eji we họpụta ihe akpọrọ Ìgbò Ízugbé. Ìgbò Ízugbé bụkwa nchọpụta nke ejiri asaa n'anya were họpụta ire nke ndị Owere sitere na Ímo steeti, ire nke ndị Awka nke sitere na Anambara steeti nakwa ire nke ndị Umuahia nke sitere na Abịa steeti. Ọ bụkwa nke a bụ asụsụ Ìgbò etiti nke a akwa ede n'akwụkwọ. A bịa na edemede nke asụsụ Igbo, e nwechara nnọọ ihe ndị di cha iche site ka ndị bekee si ede nke ha. A bịa na mkpụrụokwu nke kọ́nzonantị, e nwere ndị gbara mkpụrụ edemede abụọ. Ihe iji wee maa atụ bụ:, ch, gb, gw, kp, kw, nw, nakwa ndị ọzọ. Asụsụ Igbo abụrụ wo nnọọ asụsụ mụbara n'ụwa niile nke bụzi na eji ya agbasa nta akụkọ ma nedekwa ya ede. Abia n'ala Igbo, eji asụsụ Igbo agọ̀ ọjị ma nekpekwa ekpere na ọgbakọ ndị ọdụ n'ala. Nezia, asụsụ Igbo bụ nnọọ ezigbo asụsụ ọ.Templeeti:Merge Asụsụ Ìgbò bụ asụsụ nke ana-asụ n'ala Igbò nile gbaa gburugburu. Ọ bụkwa nke ndị nwe ya ruru ihe dị ka mmadụ di ndè ịrị abuo n'isi. Ọtụtụ n'ime ndị a bụkwa ndị Igbo, ebe ndị ọzọ n'ime ha bụ ndị ọbịa n'ala Igbo. Abịa n'asụsụ Igbo, e nwere ọtụtụ ire dị iche-iche nke mere ka ọ na-ebute nghọta he n'ime asụsụ a. Nke a kpara kwara eji we họpụta ihe akpọrọ Ìgbò Ízugbé. Ìgbò Ízugbé bụkwa nchọpụta nke ejiri asaa n'anya were họpụta ire nke ndị Owere sitere na Ímo steeti, ire nke ndị Awka nke sitere na Anambara steeti nakwa ire nke ndị Umuahia nke sitere na Abịa steeti. Ọ bụkwa nke a bụ asụsụ Ìgbò etiti nke a akwa ede n'akwụkwọ. A bịa na edemede nke asụsụ Igbo, e nwechara nnọọ ihe ndị di cha iche site ka ndị bekee si ede nke ha. A bịa na mkpụrụokwu nke kọ́nzonantị, e nwere ndị gbara mkpụrụ edemede abụọ. Ihe iji wee maa atụ bụ:, ch, gb, gw, kp, kw, nw, nakwa ndị ọzọ. Asụsụ Igbo abụrụ wo nnọọ asụsụ mụbara n'ụwa niile nke bụzi na eji ya agbasa nta akụkọ ma nedekwa ya ede. Abia n'ala Igbo, eji asụsụ Igbo agọ̀ ọjị ma nekpekwa ekpere na ọgbakọ ndị ọdụ n'ala. Nezia, asụsụ Igbo bụ nnọọ ezigbo asụsụ ọ.

Article premier de la déclaration universelle des droits de l'homme

Article premier de la Déclaration universelle des droits de l'homme (voir le texte en français) A mụrụ mmadụ nile n'ohere nakwa nha anya ugwu na ikike. E nyere ha uche na mmụọ ime ihe ziri ezi nke na ha kwesiri ịkpaso ibe ha agwa n'obi nwanne na nwanne.

Alphabets

  • alphabet latin

Bibliographie

type : Document

Nweze, Ifeoma Magriter 2007 Ergative, Constructions In Imilike Dialect of Igbo

  • Auteur : Nweze, Ifeoma Magriter
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Nweze, Ifeoma Magriter. 2007. Ergative, Constructions In Imilike Dialect of Igbo. (MA thesis, Nsukka: University of Nigeria; 80pp.)
type : Document

Ude-Akpeh, Chinelo 2002 A phonology of Anam

  • Auteur : Ude-Akpeh, Chinelo
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Ude-Akpeh, Chinelo. 2002. A phonology of Anam. (MA thesis, Nsukka: University of Nigeria; x+82pp.)
type : Document

Obi, Samuel Uchenna 1979 The phonetics and phonology of the standard dialect of Igbo

  • Auteur : Obi, Samuel Uchenna
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Obi, Samuel Uchenna. 1979. The phonetics and phonology of the standard dialect of Igbo. (MA thesis, University of London; 562pp.)
type : Document

Ígbò transformational syntax Benson O. Oluikpe 1979

  • Auteur : Benson O. Oluikpe
  • Editeur : African Publishers
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Benson O. Oluikpe. 1979. Ígbò transformational syntax. Onitscha: African Publishers.
type : Document

Thomas, Northcote Whitridge 1913 Anthropological report on the Ibo speaking peoples of Nigeria, 2, 5: English-Ibo and Ibo-English dictionary, addenda

  • Auteur : Thomas, Northcote Whitridge
  • Editeur : Harrison & Sons
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Thomas, Northcote Whitridge. 1913. Anthropological report on the Ibo speaking peoples of Nigeria, 2, 5: English-Ibo and Ibo-English dictionary, addenda. London: Harrison & Sons.

Nweze, Ifeoma Magriter 2007 Ergative, Constructions In Imilike Dialect of Igbo

  • Auteur : Nweze, Ifeoma Magriter
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Nweze, Ifeoma Magriter. 2007. Ergative, Constructions In Imilike Dialect of Igbo. (MA thesis, Nsukka: University of Nigeria; 80pp.)

Ude-Akpeh, Chinelo 2002 A phonology of Anam

  • Auteur : Ude-Akpeh, Chinelo
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Ude-Akpeh, Chinelo. 2002. A phonology of Anam. (MA thesis, Nsukka: University of Nigeria; x+82pp.)

Obi, Samuel Uchenna 1979 The phonetics and phonology of the standard dialect of Igbo

  • Auteur : Obi, Samuel Uchenna
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Obi, Samuel Uchenna. 1979. The phonetics and phonology of the standard dialect of Igbo. (MA thesis, University of London; 562pp.)

Ígbò transformational syntax Benson O. Oluikpe 1979

  • Auteur : Benson O. Oluikpe
  • Editeur : African Publishers
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Benson O. Oluikpe. 1979. Ígbò transformational syntax. Onitscha: African Publishers.

Thomas, Northcote Whitridge 1913 Anthropological report on the Ibo speaking peoples of Nigeria, 2, 5: English-Ibo and Ibo-English dictionary, addenda

  • Auteur : Thomas, Northcote Whitridge
  • Editeur : Harrison & Sons
  • Date de création :
  • Référence bibliographique : Thomas, Northcote Whitridge. 1913. Anthropological report on the Ibo speaking peoples of Nigeria, 2, 5: English-Ibo and Ibo-English dictionary, addenda. London: Harrison & Sons.

Codes de langue

SOURCE Code URL
code iso 639-1 de la langue ig
Code iso 639-2 ibo
Code iso 639-3 ibo