Créole guyanais
Kriyòl Gwiyannen (osi kriyòl Lagwiyann, annan kriyòl fransizé : kréyòl gwiyanè), sa roun kriyòl ké baz lègsikal fransé ki palé annan Lagwiyann ké Nò-a di Brézil, annan roun pati di léta vwézen : Lanmanpa. Li té égalman parsyèlman enfliyansé ké annglé (lègzanp : chwit, dérivé di ladjègtif "sweet"), potidjé (lègzanp : briga, dérivé di vèrb "brigar"), pannyòl (lègzanp : maron, ki ka soti di mo "marrón") ké néyèrlandé afòs di lokipasyon sigsésiv. Lapò di lanng afriken (notanman ba lanng gbe-ya pou so èstrigtir granmatikal) ké lanng pèp Nativ anmériken-yan (pou vokabilèr ki ka konsèrné lafonn ké laflòr-a) sa fondanmantal annan lorijinalité di lanng-an. Kriyòl Lagwiyann ganyen égalman lapò di tchèk lanng réjyonal kou bréton-an ké charanté-a. Kriyòl gwiyannen gen rounlo palò ka randé li pròch ké kriyòl di Bannzilé-ya, atò, pou so pronnon pésonnèl, li ka prézanté rounlo similitid ké kriyòl di zilé Moris, di Séchèl-ya é di Lalwizyann. Li divini roun véritab lanng ké tan, toujou anba lévolisyon, ké lenfliyans di fransé épi lanng di sa péyi vwézen-yan (Brézil ké Sourinanm).Le créole guyanais (appelé kriyòl gwiyannen dans la langue ou kréyòl gwiyanè en créole francisé) est un créole à base lexicale française parlé en Guyane, au Suriname et au Brésil, dans une partie de l'État fédéré voisin de l'Amapá. Il a été également partiellement influencé par l'anglais (exemple : chwit de sweet), le portugais (exemple : briga, dérivé du verbe brigar), l'espagnol (exemple : èstati, du mot estatua) et le néerlandais à la suite d'occupations successives[réf. souhaitée] . L'apport de langues africaines (notamment les langues gbe pour les structures grammaticales) et amérindiennes (vocabulaire concernant la faune et la flore) sont fondamentaux dans l'originalité de la langue. Le créole guyanais a reçu également l'apport de quelques langues régionales telles que le breton et le charentais. Le créole guyanais compte de nombreux mots en commun avec le créole des Antilles ; en revanche, au niveau des pronoms personnels, il présente davantage de similitudes avec les créoles de l'Île Maurice, des Seychelles et de la Louisiane. Il est devenu une véritable langue au fil du temps, toujours en constante évolution, sous l'influence du français et des langues des pays voisins (le Brésil et le Suriname). Au Brésil, il est surtout parlé dans l'État de l'Amapá, frontalier de la Guyane.Kriyòl Gwiyannen (osi kriyòl Lagwiyann, annan kriyòl fransizé : kréyòl gwiyanè), sa roun kriyòl ké baz lègsikal fransé ki palé annan Lagwiyann ké Nò-a di Brézil, annan roun pati di léta vwézen : Lanmanpa. Li té égalman parsyèlman enfliyansé ké annglé (lègzanp : chwit, dérivé di ladjègtif "sweet"), potidjé (lègzanp : briga, dérivé di vèrb "brigar"), pannyòl (lègzanp : maron, ki ka soti di mo "marrón") ké néyèrlandé afòs di lokipasyon sigsésiv. Lapò di lanng afriken (notanman ba lanng gbe-ya pou so èstrigtir granmatikal) ké lanng pèp Nativ anmériken-yan (pou vokabilèr ki ka konsèrné lafonn ké laflòr-a) sa fondanmantal annan lorijinalité di lanng-an (CGM48). Kriyòl Lagwiyann ganyen égalman lapò di tchèk lanng réjyonal kou bréton-an ké charanté-a. Kriyòl gwiyannen gen rounlo palò ka randé li pròch ké kriyòl di Bannzilé-ya, atò, pou so pronnon pésonnèl, li ka prézanté rounlo similitid ké kriyòl di zilé Moris, di Séchèl-ya é di Lalwizyann. Li divini roun véritab lanng ké tan, toujou anba lévolisyon, ké lenfliyans di fransé épi lanng di sa péyi vwézen-yan (Brézil ké Sourinanm).
Source : Wikipedia local
Classification par famille
-
langues créoles
-
langues créoles à base lexicale française
- Créole guyanais
-
langues créoles à base lexicale française
Alphabets
- alphabet latin